Algblomning

Det har kommit frågor om badvattnet i sjöarna, som är mycket grönt av alger. Är det farligt? Svaret är ja, det kan vara giftigt, men det måste inte vara det. Halten av olika gifter är omöjlig att avgöra utan en analys, och det är inget som mäts rutinmässigt. Därför finns det bara ett allmänt råd att ge:
Står man i vatten till knäna och inte kan se sina fötter, då ska man inte få vattnet i ögonen och absolut inte svälja det. Det betyder också att småbarn inte ska bada. Hur mycket alger det är på badplatserna kan variera från dag till dag.

Jag har undersökt mer om alger, och berättar nedan. Tack till Vibeke Lirås på Länsstyrelsen i Skåne för hjälpen.

Vad är giftalger?

Algerna i de skånska slättsjöarna är en blandning av många olika arter. Vissa är oskadliga, vissa kan producera giftiga ämnen. Det är bland de så kallade blågröna algerna at det finns giftiga arter. Blågröna alger är en äldre benämning, mer korrekt kallas de cyanobakterier. På ett sätt är de spännande – de är nämligen några at Jordens allra äldsta livsformer och har funnits här i 3 miljarder år!

Undersökningar i Sövdesjön från tidigare år har visat att ungefär hälften af algmassan brukar bestå av blågröna alger. I Vombsjön kan det vara upp till 80 %. Något liknande gäller de övriga skånska slättsjöarna. Det är ont om undersökningar av hur mycket gift – algtoxiner – som dessa cyanobakterier faktisk producerar. Det kan variera mycket beroende på precist vilka arter som dominerar, men det kan även variera inom samma art. Läs mer om algtoxiner här . Toxinerna mäts inte i de rutinkontroller som kommunen tar av badvattenkvaliteten. Här mäter man den vanliga hygieniska kvaliteten, alltså bakterier.

Som vanlig badgäst är det tyvärr omöjligt att avgöra hur giftigt vattnet är när det är grönt.

Har algblomningarna blivit värre?

Ja, det har de om man jämför med t.ex. 1950-talet. De senaste tjugo åren har problemen varit konstanta, möjligen med en liten förbättring i vissa sjöar. Tidpunkten och omfånget av algblomningen kan variera från år till år beroende på vädret, men i princip är det algblomning varje år i de sydskånska sjöarna. Algblomningar förekom även förr, men bara vissa år och troligen inte lika massiva. Algblomningarna orsakas av för mycket närsalter i vattnet. De två viktigaste näringsämnen är kväve och fosfor. Samspelet mellan de två är komplicerat i vattenmiljön. Cyanobakterierna har förmågan att själva ta upp kväve från luften och gynnas därför fram för allt av fosfor.

Varför blir det inte bättre även om vi har reningsverk?

Den stora källan till fosfor i vattenmiljön är avloppsvatten från hushållen. I dag fångas det mesta fosfor i kommunale reningsverk, och även enskilda avlopp har blivit mycket bättre under de senaste decennierna. Vattenkvaliteten i bäckar och åar har snabbt förbättrats, men i sjöarna har vi fortfarande algblomning. Det beror på att det mesta av den fosfor som under årens lopp har hamnat i sjöarna finns kvar där, och mycket av det cirkulerar i det biologiska kretsloppet. Dessutom är algblomningarna en ond cirkel, därför att algerna skuggar för bottenvegetationen, som annars skulle bidra till sjöns tillfrisknande. Populärt sagt har man en gång rubbat sjöarnas balans, och då tar det mycket lång tid att återställa den.

Så småningom lagras fosforn i bottenslammet, där den inte längre är åtkomlig för algerna. Hur lång tid det tar innan vi kommer att se en riktig förbättring af algproblemen är mycket svårt att säga, men det bör gå långsamt framåt. I Ringsjön har man försökt hjälpa naturen på traven genom att ta upp stora mängder ”skräpfisk” – mört, braxen m.fl. Då får man upp en del näring och fram för allt blir det fler djurplankton som i sin tur äter alger – och då mår bottenvegetationen bättre. Då kan man skapa en positiv cirkel i stället för en negativ.

Var finns blåsippan?

Blåsippor på Frualids klippväggar.

Just nu blommar en av naturens mest kända och älskade blommor, blåsippan. Den finns ganska många ställen runt om i kommunen, men hur vanlig är blåsippan egentligen? Det kan du vara med att ta reda på!

Känner du en eller flera platser med blåsippor vill jag be dig rapportera in det på mail martin.stoltze@sjobo.se eller telefon 0734 24 27 47. Frågan gäller blåsippor i naturen, inte i trädgårdar.

Rapportera följande:
1) Var ligger lokalen?
2) Hur stor är lokalen? - är det bara en fläck eller syftar du på ett större område?
3) hur många blommande blåsipsplantor finns inom området? Är det ett stort område kan du räkna en liten del och sedan göra en uppskattning.
4) gärna en kommentar om miljön. Är det en slänt, är det platt, vilka träd dominerar.
5) ifall du känner platsen sedan länge, skriv då gärna om du menar blåsipporna har ökat eller minskat eller varit stabila.

Du kan sätta ut platsen på olika sätt, antingen:
- ange platsen i förhållande till några punkter som går att hitta på kartan, t.ex "300 m sö om..."
- gå in på eniros kartor http://kartor.eniro.se/ och gör en punkt med en kort beskrivning och maila sedan länken som skapas. Detta är ett mycket smidigt sätt att rapportera på. Du kan lägga in fler fynd på samma kartlänk. Se exempel här http://kartor.eniro.se/m/aponA
- Har du tillgång till GPS kan du helt enkelt ange koordinaterna i mailet.

Jag ser fram emot många svar, och kommer sedan att publicera en karta över blåsippan i Sjöbo här på bloggen. Uppgifterna matas också in artportalen http://artportalen.se/ . Är du redan bekant med artportalen är det naturligtvis allra bäst om du matar in dina fynd själv.


Uttdrag från artportalen 7/4 2011. Blåsippan måste finnas på fler ställen än så!

Fem gratis föredrag!

Ladda ner progammet som PDF


Studiefrämjandet och Sjöbo kommun bjuder nu på fem föredrag om natur, forntid och trädgård.

Redan tisdag den 8 mars kommer en av de främsta experterna i kulturlandskapets historia, Urban Emanuelson, och berättar om landskap i Sjöbo, Skåne och Europa.

Sedan följer berättelser om gamla träd, livet i sandmarkerna, om fornfynd och om trädgården vid Kulturens Östarp.
Ladda ner progammet som PDF

Natur och kulturmiljö i Sjöbo får stöd från Leader

Projektet UT i Sjöbo kan se fram emot ett tätare samarbete med några av besöksmålen i kommunen från och med mars 2011.

Leader Ystad-Österlen har nämligen utlovat stöd till en förstudie med titeln ”Landskap, kunskap, framtid”. Leader är ett EU-program för landsbygdsutveckling. Det kommer att beviljas 239.000 kr ur en total budget på 436.000 kr. Den resterande del av kostnaderna är egenfinansiering, som främst bärs av Sjöbo kommun. De övriga deltagare är:

Hörjelstiftelsen, som driver verksamhet på Hörjelgården. Kulturen i Lund, som driver Kulturens Östarp. Färs Härads Hembygdsförening, som driver hembygdsgårdarna Hallsberg, Brandstad prästgård och Lilla Rödde textilmuseum. Stiftelsen Skånska Landskap, som förvaltar skånska strövområden och även driver naturskolan Gladan vid Snogeholm. Under mars och april ska en person från varje ställe arbeta med att ta fram nya aktiviteter och skapa kontakt till nya målgrupper. Det ingår även studiebesök på liknande anläggningar i Småland och Halland, nämligen kulturreservaten Linnés Råshult och Äskhults by. Sedan är det meningen att de goda idéerna ska provas vid en rad arrangemang under maj, juni och juli. Det ska vara aktiviteter för skolor, kommuninvånare och turister. Bland annat är det tanken att bjuda in byalag, markägare och andra lokala krafter. Resultaten av förstudien kan leda till en ny ansökan om ett längre projekt inom Leader. Förstudien ska även ge ett underlag för Sjöbo kommun för hur man i framtiden vill stötta och hjälpa besöksmålen, och hur de kan vara en resurs för skolorna.

Projektet UT i Sjöbo jobbar redan med liknande frågor, men med stödet från Leader får besöksmålen större möjlighet att själva vara med i utvecklingsarbetet.

Som projektledare för UT i Sjöbo ser jag mycket fram emot några spännande månader under 2011! / Martin Stoltze

Snökanonen är skarpladdat

"Snökanonen från havet" har hela dagen haft siktet inställt på södra Skåne. Det har varit kraftiga snöbyar med lite uppehåll emellanåt, men fram mot kvällen började det snöa ihålligt i Lövestad, där detta skrivs. Det har kommit ett par decimeter på 3 timmar. Sammanlagt ligger det runt en halv meter. Det mest konstiga var att det också åskade flera gångar!

Här kan du se hur det såg ut kl 11.00, 17.40 och 20.10 Vill du följa med själv kan du göra det på DMI's radarbild

Varför får vi så mycket snö?

Plötsligt blev det vinter. Media letar i lådan med kaosrubriker, men med tanke på att kalendern bara visar första december är det nog klokt att spara några av rubrikerna tills senare.

Ändå måste man ju säga att det är ovanligt med så mycket snö redan nu. I natt föll det 20-30 centimeter, och just nu vräker det ner utan för fönsterna i Sjöbo. Hur kan det bli så? Vart tog den globala uppvärmningen vägen?

Uppvärmningen fortsätter helt oavsett att vi för tillfället har en köldknäpp. SMHIs hemsida har många bra bakgrundsartiklar om väder och klimat, och där kan man läsa att 2010 globalt ser ut att bli det varmaste året hittills i historien.

När vi har det kallt här beror det på att kall polarluft för årstiden har trängt ovanligt långt ner över Europa. Gränsen mellan polarluft och tempererad luft följer inte samma breddgrad hela vägen runt om jorden. Vanligtvis ligger den längre norrut över Europa än över Sibirien eller Canada. Här i södra Skandinavien brukar vi få in lågtryck från väster så här års, men ibland ändras tryckförhållanden i atmosfären över Nordatlanten, och då styrs de milda västvindar längre söderut. Det öppnar i sin tur för den kalla polarluft från nordost. Meteorologerna talar om "negativ nordatlantisk occilation", medan resultatet med ett bra folkligt uttryck kallas ryssvinter. När vi har det ovanligt kallt så brukar andra ha det ovanligt milt, och så är det också nu. I Grönlands huvudstad Nuuk ska det regna de kommande dagarna, och i staden Iqaluit i arktisk Canada är det +2 grader där det brukar vara minus 20.

När den kalla luften från nordost passerar Östersjon tar den upp fukt från havet, som fortfarande är 5-6 grader varmt. När luften når land bildas snöbyar, som kan blir riktigt kraftiga och som gärna vill komma på rad. "Snökanonen från havet" kallar SMHI det. Det är olika var snökanonen träffar, men om man tittar på danska vädertjänsten DMIs radarbild från i förmiddags kan man se att södra Skåne och Danmark fick sig en riktig fullträff.



Kommer ryssvintern att hålla i sig? Det vet meteorologerna inte. Polarluften kan ligga "fel" en hel vinter, så som den gjorde flera vintrar i början av 80-talet, men ger kylan väl vika kan det bli omslag till helt vanlig skånsk vinter, med skiftande lågtryck från väster.

Nu måste jag ut och ta lite bilder - publiceras här under dagen.

Vilda Västern i Skåne

Hade någon idag kommit på idén att göra en stor öppen gruva i kanten av natursköna Fyledalen hade det varit dödfött. Men nu finns den där, den nerlagda kvartsgruvan vid Eriksdal. Den har blivit en egenartad naturupplevelse och en mycket intressant geologisk lokal. Bitvis skulle gruvan kunna funka som location till en western, med sina eroderade raviner och en fargskala i vitt, svart, turkos och rostfärgad.

Det som har hämtats vid Eriksdal är inte guld, men sand. Dock inte vilket sand som helst. Det är mycket rent och finkornigt kvartssand, som har avlagrats i en kustmiljö under juratiden för sådär 150 millioner år sedan. De flesta lagren från den tiden har hårdnat till sten, men sanden vid Eriksdal har aldrig varit utsatt för tillräckligt stort tryck. Mellan sandlagren finns tunna lager av kol eller kolblandat sand, och genom jordskorpans rörelser har alltihop ställts på ände så att de lager som en gång var vågräta nu står nästan lodrätt.

Det har visat sig att några av lagren är blandade på ett sätt, som bäst kan förklaras med att dåvarande kusten drabbades av en jättelik Tsunami, många gångar kraftigare än den som härjade Thailand och Indonesien 2004.

Kring sandförekomsten finns det lera som innehåller välbevarade fossil från juratidens växter, fram för allt blad av olika arter ginkgoträd. Ett av bladen, som hittades i 1965, var av en art som då var ny för vetenskapen. Vid naturhistoriska riksmuseet i Stockholm pågår forskning, som skall jämföra Eriksdals ginkgoblad med fossil från Kina.

Eriksdals sand har använts till glasproduktion, till filter i industrin, som fyllning i de vita streck på svenska vägar och till verkets egen produkt "Fylefärg" - som massor av hus och stallbyggnader i Skåne har målats med. Även om sanden är naturligt finkornig, så maldes en del av den ner ytterligare till kvartsmjöl, och den delen av produktionen var problematisk. Efterhand som miljömedvetandet växte kritiserades verket hårt p.g.a. buller och spridning av hälsofarligt damm. Då anläggningen samtidigt var ganska föråldrad sålde dåvarande ägaren i 2008 området till Finja Betong AB, som snabbt lade ner verksamheten. Efter något års överväganden har det beslutats att produktionen inte återupptas, och de gamla industrianläggningarna i dalbottnen skall nu snart plockas ner.

Kvar blir själva gruvhålet. Medan verksamheten pågick var det tillträdesförbud medan det i dag ligger som lite av ett ingenmansland, tillhåll för flockar av korpar. Spår i sanden visar dock att någon rider eller går här ibland. Det är en spännande fråga vad som kommer at hända med området i framtiden. Naturen har redan tagit över, och kommer att göra så i ännu högre grad. Genom det som på ett sätt var ett övergrepp på Fyledalens vackra dalsluttning har vi fått en ny och spännande lokal i kommunen. Backsvalor bygger bon i branterna, vilda bin gräver bon i sanden, och den rödlistade stora vattensalamandern syns i vattnet under gäddnatens blad. Fyleverken är än så länge dåligt undersökt av biologerna, men säkert har fler spännande arter redan flyttat in. Så brukar det vara i gamla grustag och gruvor. Därför skall man inte heller jämna till och försöka dölja spåren.

Du hittar täckten på eniros karta här
All vistelse i området sker på egen risk. Gå inte in på industriområdet söder om vägen.