Sätt värde på naturbetesköttet

Tack till djurhållarna, skrev jag i förra posten. Betesdjur är ju en förutsättning för de fina naturbetesmarkerne som vi fortfarande har en del av i Sjöbotrakten. Det är ingen nyhet, och samhället har sedan länge gett ett kontant tack i form av särskilda bidrag till marker med biologiska värden. Varför då ta upp det?

Jo, när jag tittar runt på gårdarna ute i Östra Färs där jag bor, och där mycket av kommunens naturbetesareal finns, kan jag bli lite bekymrad för generationsväxlingen. Många av de som har djur närmar sig pensionsåldern, och det finns även yngre lantbrukare som pratar om att sluta.

Det finns redan i dag naturbetesmarker som är berättigade till miljöstöd, men som inte betas därför att det inte går att hitta någon som vill sätta dit fem kvigor - eller hur många det nu är som behövs. Ofta är det ju små areal, och ett par tusen i stöd motiverar inte altid besväret med att ha djur på fler olika platser.

Om vi vill bevara de bästa betesängarna är det kanske dags att tänka till. Kan man inte skapa en kontakt mellan producenter och konsumenter, där naturvården får ett värde? Köp oxkött från toppklassade, skånska naturbetesmarker - och bevara majnyckeln, slåttergubben och backsippan på köpet! Det kunde bli ett varumärke. I Lunds kommun har en grupp särskild engagerade stadsbor gått ett steg längre och bildat Skånes första koförening. Absolut en kul grej för de som vill, men det är ju lite bakvänd om alla stadsbor skall ha egna kor. Ur natursynpunkt räcker det att de köper kött som är producerad på naturbetesmark. Vi på landsbygden får hitta vägarna och kunderna!

Det är saker på gång lokalt runt om i Skåne, och föreningen "Skånsk naturbeteskött" fick i 2008 pengar ur regionens miljövårdsfond till att utveckla sin företagsidé. Spännande... nu får jag kolla upp lite mer och återkomma.